Little things

Sitter i sängen och känner mig full av känslor vilket jag inte gjort på över 1,5 år. Som singel har jag lärt mig att stänga av känslorna. Det är rätt skönt att inte behöva känna något eller bry sig om någon annan än sig själv. Men nu, sitter jag här, med känslorna på och jag är redan sjukt förvirrad över att faktiskt känna något. 
 
De senaste veckorna har jag sprungit på en vacker äng hand i hand med någon annan i mitt dagdrömmande. Jag har känt mig nervös med samtidigt glad över något som jag inte ens har. Jag har tillåtit mig själv att längta, vilket jag inte kan vara säker på om det varit en bra ide. Det är ju bara så himla skönt att få leva på rosa moln ett tag samtidigt som du inte vet säkert om det bara är för stunden som du kan leva på moln, eller om det faktiskt kommer bli så en längre tid. 
 
Just nu, börjar ängen ta slut och dem rosa molnen börjar bli tunga och grå av regn. Är detta verkligen slutet på mitt drömmande? Det hade varit okej om molnen hade släppt sitt regn och när regnet hade fallit till marken hade ängen blivit en enda stor gegga. MEN, tänk om solen hade kommit, då hade ängen blivit större och blommat upp till ett paradis. Dem rosa molnen hade blivit en klar blå himmel och allting hade blivit bra. 
 
Så, det jag väntar på är en sol, en sol som ska lyfta upp mig och ta mig till ängen igen..
 

Kommentarer
Postat av: P

<3

2013-03-10 @ 12:02:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0